Ännu en fin recension har kommit för Thoras arv. Den här gången är det Boklysten. Läs den här.

 


Utdrag ur manuset Att beställa en karl, hittar du längre ner på sidan!

Manus, kurser, event och föreläsningar.
Fem böcker, en novell och två skönlitterära manus har det blivit sedan jag tog tag i skrivandet på allvar 2011.
 - Astrids resa, är en romantisk komedi som utspelar sig 1893 i Stockholm och London. Läs gärna en intervju om boken på förlagets hemsida. Du kan köpa boken i min butik eller i näthandeln, här kommer du till Bokus, och här till Adlibris.
 - Min senaste bok, Thoras arv kom i november på Ordberoende Förlag. Boken utspelar sig i Danderyd och nutid samt 1944 i Charlottenberg vid norska gränsen. Du kan köpa boken i bokhandeln, i näthandeln eller av mig. Ljudboken släpptes i mitten av december med Gunilla Leining som uppläsare. Thoras arv nominerades till Storytels Awards! Pocketten släpptes den 12 maj-21. 
 - Under flik Böcker, berättar jag om mina tidigare böcker. 
- Just nu arbetar jag på ett manus med arbetsnamnet Att beställa en karl.
Jag arbetar också med nätverket Sverigeförfattarna. Här kommer du till Sverigeförfattarnas hemsida.
Till dig som läser texterna från mitt råmanus!
Huvudpersonen Eufemia, är en kvinna som påminner om mig men som är roligare och modigare än vad jag är.

Jag vill klargöra att samtliga namn är uppdiktade, samt att personerna jag skriver om är "välblandade" till oigenkännlighet. Mina erfarenheter och ibland mina vänners och bekantas dito har jag stoppat ner i min mentala diverseburk, tillsatt en nypa fantasi och sedan skakat om. Därefter har jag skapat nya karaktärer och omständigheter. 
Manuset handlar om Eufemias resa motmålet att bli stark, känna ett inre lugn och hitta sig själv efter ett långt äktenskap.



Nu har jag tillbringat en intensiv vecka på skrivretreat i Hudiksvall med Carina Aynsley och skapat många nya ord och historier. Och inte minst nya event för författare. Vi återkommer med spännande event under namnet PiCa-Event.

Huvudpersonen heter Eufemia, kallas för Effi och är femtioåtta år. Hon har just kommit ut ur ett trettioårigt äktenskap och försöker hitta sig själv. 

Sedan lutade jag mig tillbaka och lät det faktum att jag bokat in min första dejt sjunka in. För att kamouflera skräcken satte jag på I got all my sisters with me på hög volym.
Mitt i ett danssteg ringde min vän Martin. Vi brukar stöta och blöta våra trassliga kärleksliv. Eller i alla fall hans – i mitt fall har det handlat om ett obefintligt dito. Jag bestämde mig för att gå direkt till väsentligheterna.
   – Jag har en dejt!
   – Grattis! Du har väl googlat honom? sa Martin.
Jag var tvungen att erkänna att jag inte tänkt på det.
   – Vad heter han och var bor han? frågade Martin.
Medan jag lämnade dejtens ålder, förnamn, yrke och bostadsort, vilket var all användbar information som fanns, hörde jag hur det klickade på Martins dator.
Klicket upphörde och ersattes av en vissling.
   – Han bor i en stor kåk i Djursholm och har varit vd för tre olika bolag.
   – Med andra ord en riktig högviltsman, sa jag.
   – Högviltman?
   – En man som förutom alla ädla egenskaper också har bra ekonomi och är snygg. Som hjältarna i mina böcker.
   – Kan du precisera ädla egenskaper?
Jag gick igenom den gemensamma bekantskapskretsen efter lämpliga exempel med skralt resultat.
   – Intelligent som du fast lite äldre, bra självkänsla och ordnad ekonomi.
Det blev tyst en stund.
   – Så jag är för ung för att vara ädel?
   – Haka inte upp dig på det nu! Du vet vad jag menar. Förresten ska du inte prata om ålder. Du dejtar ju bara kvinnor som är minst femton år yngre än du är!
Jag hörde hur han log. Och jag visste att det var det där charmiga leendet som han använde för att fånga sina unga byten.
   – Dessvärre är en adress i Djursholm ingen garanti för ordnad ekonomi. Dessutom … vad menar du med ordnad ekonomi? sa Martin.
   – Att mannen i mitt liv ska ha tillräckligt med pengar så att han inte behöver bekymra sig eller känna sig underlägsen. Män är ju lite känsliga på det området.
   – Hmm, sa Martin och fortsatte.
   – Har du tänkt på att jag är den enda mannen av kött och blod bland exemplen och att det talar sitt eget språk?
Han hade en poäng men det tänkte jag inte erkänna.
   – Jag vill inte råka ut för en grinig noshörning, sa jag.
Martin suckade.
   – Jag tänker inte ens fråga varifrån noshörningen kommer …
   – De är griniga och jag vill inte ha en sådan.
   – Så du går omkring och tänker på män som griniga noshörningar?
   – Jag tänkte på hur viktigt det är att vara noga med vad jag vill ha i en relation så att jag inte råkar ut för en sådan. De finns ju överallt.
Martin suckade igen.
   – Effi, alla män är inte noshörningar eller svinpälsar, sa han och lät lite förnärmad.
   – Det vet jag! men jag tycks ju ha en förmåga att dra dem till mig … eller i alla fall att gå på dem.
   – Så det är anledningen till dina grubblerier? Att du är rädd för att du ska välja fel eller bli nobbad efter första dejten?
   – Det ena utesluter inte det andra, svarade jag.
På andra änden av linjen lät det som om Martin tog av sig glasögonen och gned sig i ögonen.
   – Du klarar det för du är den modigaste människa jag känner, svarade han efter ett tag.
Jag värmde mig i komplimangen.
   – Men … fortsatte han.
Det blev tyst plågsamt länge och jag förstod att värmen möjligen skulle bytas ut mot kallt stål.
Han drog efter andan som om han tog sats, men det kom inget.
   – Säg! uppmanade jag.
   – Skräm nu för fan inte skitet ur honom på första dejten, du kan väl vänta till i alla fall den andra!
Nu var det jag som blev förnärmad.
Men jag samlade mig och tryckte undan den sura kommentar som var på väg ut.
   – Kan du utveckla skrämma skiten ur?
   – Var inte så förbannat självständig, låt dejten åtminstone ana att det finns en liten plats för honom i ditt liv. Och berätta definitivt inte det där med sängen.
Jag förstod att han menade min eufori över att ha en egen säng. En säng som är stor nog för mig och hunden men inte mer.
   – Jag är väl inte dum heller! försvarade jag mig.
   – Ibland är du det, speciellt sedan du bestämde dig för att inte hymla som du kallar det, sa han.
   – Men det är ju bara för att jag är trött på att anpassa mig och vara så förbannat lyhörd för vad andra vill ha av mig. Jag tänker vara ärlig. Och om den ärligheten skrämmer bort någon är det väl lika bra att göra det på en gång?
   – Ibland kanske det är bra att han hinner se även dina ädlare sidor innan du talar om för honom att du inte behöver honom till någonting, sa Martin.
Jag tog in orden och försökte smälta dem.
   – Dessutom, det där du har sagt om att det inte får plats en karl hemma hos dig – att han skulle vara i vägen överallt … Ta inte upp det heller.
   – Okej, sa jag.
   – Tänk istället på hur det kan bli om du lyckas lura dit en högviltman, sa han.
Jag drog ett närande andetag, undvek att stöta mig på ordet lura och slöt ögonen.
   – Okej, upprepade jag.
Jag tog nya tag i tankeverksamheten och frammanade åter en av de där tjusiga karlarna som gör reklam för Dressman. Han stod i min hall, tog av sig jackan och bländade av ett förföriskt leende. Armmusklerna svällde under den tajta tröjan och jeansen visade upp hans vältrimmade bakdel. Sedan fångade han mig i sin famn. Hans doft gjorde mig yr och …
   – Hur går det? avbröt Martin.
   – Du stör, svarade jag.
Jag svalde, samlade mig och återvände till landet Fantasien och herr Perfekts famn. Just som han böjde sig ner för att kyssa mig, ringde det i min mobil.  
   – Svara du, jag kan korka upp champagnen, sa herr Perfekt.
Jag svor tyst, och mumlade en ursäkt till herr Perfekt. Sedan tog jag mobilen med mig till sovrummet och satte den på tyst läge.
När jag kom tillbaka till köket stod herr Perfekt lutad mot diskbänken med två glas champagne i ena handen. Den andra använde han för att dra mig till sig och se mig djupt i ögonen.
Inte ens det faktum att han ställt ifrån sig fyrtiofemmorna på köksgolvet eller att han använt finglasen störde mig.
   – Gick det bättre? störde Martin tankeverksamheten.
   – Jo, men … Han kommer aldrig att få plats i sängen, sa jag.

Läs hela inlägget »

Jag heter Eufemia, kallas för Effi och är femtioåtta år. Jo, jag vet, mitt namn är speciellt och kommer sig av att min pappa envisades med det tills mamma gav upp. Hon fick istället bestämma mitt andra namn som är Åsa. För närvarande letar jag efter mig själv i resterna efter ett långt äktenskap. Jag vandrar omkring i aska, gammal lump och goda och dåliga minnen. Ibland plockar jag upp någon för att studera det närmare. För det mesta släpper jag det utan ingående inspektion och går vidare. Det gör ont att gräva i det förgångnas gödselstack.
   För att vara säker på att jag verkligen finns ställer jag mig då och då framför spegeln och upprepar mitt namn och adress. Om man har ett namn och bor någonstans så finns man ju.
   Jag tror att min räddning (jag vet ju att jag finns), är mina vänner. Ibland talar de om för mig att jag ska lyfta blicken från naveln. Andra gånger finns de där för att ta emot mig när jag faller ner i förtvivlans svarta sörja.
   Jag grubblar mycket och i grubblet är det jag som har huvudrollen – då blir man självupptagen. En sak jag tillåtit mig med ursäkten att jag är trasig och behöver både min och andras uppmärksamhet för att bli hel igen.
   Jag tror att det är viktigt att ha drömmar – eller åtminstone en idé av hur man vill att framtiden ska se ut. Eftersom min gamla bild av hur jag ska ha det på ålderns höst inte längre fungerar har jag återgått till en dröm jag hade innan jag gifte mig. Jag ser mig själv sitta i en gungstol på en veranda eller en balkong, med en katt i knät. Håret ska jag låta vara som det är, vilket förmodligen är råttgrått. Om jag är tjock får jag vara det, jag ska ändå inte imponera på någon med kroppen. Annat häng och släng ska också få fritt spelrum precis som naturen menat att det ska vara på en kvinna i min ålder.
   Karlar och sex är ett avslutat kapitel. Snygg och prydlig får räcka. I övrigt ska jag njuta av att ha ett eget hem, en egen säng och fjärrkontroll och mina vänner. 
Mina nattliga grubbeltimmar, som brukar inträffa runt fyratiden, försöker jag också använda klokt genom att prata med änglarna, gudarna och universum. Jag frågar och det märkliga är att jag får svar. Inte alltid direkt men jag får svar.

Läs hela inlägget »






Måndagen den 21 juni:
Befinner mig i Ramsjö i Helsingland på skrivretreat och semester. Hemma huserar semsestrande väninna med man så jag får dagliga rapporter hur det står till med pelargonerna. Jag bor i en liten stuga utan vatten och avlopp men precis vid en sjö - underbart!
Lördagen den 19 juni:
Det är varmt här i Stockholm! Inget att klaga på men ovant. Manuset rör sig framåt men långsamt. Men nästa veck får jag mer tid att skriva ostört. Livet har kommit emmelan  - det gör det ibland.
Tisdagen den 15 juni:
Oj, så fort den här veckan har gått! Har varit i Hudiksvall och arbetat intensivt en vecka. Vi har signerat, skrivit och planerat event. Nu är jag tillbaka och måste låta annat komma före skrivandet några dagar.
Onsdagen den 9 juni:
Underbara juni! Syrenerna blommar och det är ljust! I går och förrgår hörde jag göken gala för första gången i år. Befinner mig på skrivretreat och försöker skriva så mycket det bara går. 
Tisdagen den 1 juni:
Ibland blir livet väldigt intensivt och det som är viktigast får stå tillbaka - vilket i mitt fall betyder skrivandet. I morse rasade min skruttbyrå samman så nu går inte lådorna att öppna utan lirk och våld, inte att stänga heller. Åkte för att köpa en ny med rätt mått men fick kompromissa. Det bästa av allt är att den levereras redan i morgon kväll. Köpte en stadig som jag inte själv behöver montera. Skruttbyrån kom i väääldigt små delar där en del också fattades. Jag fick ge upp och var tvungen att limma ihop den till sist. Den måste vara mitt sämsta köp. Så: inget skrivande men en ny byrå och lite sytt också.
Torsdagen den 27 maj:
I kväll har vi haft möte med Sverigeförfattarna! Underbart efter över ett år.
Tisdagen den 25 maj:
Dags att gräva ner mig i manuset igen. Har fått ihop ca 32 000 ord och satt en ny deadline för färdigt råmanus till den sista juni. Behöver lugn, ro och disciplin. Det känns bra att ha en veckas skrivande på retreat framför mig!
Fredagen den 21 maj: Har just fått veta att M-magasins artikel med mig läggs upp på Expressen premium betalsajt. Kul! Nu - mot ännu en ledig helg!
Måndag den 17 maj: 
Har haft ännu en ledig helg! Det känns märkligt och ovant men givande! 
Onsdag den 13 maj:
Befinner mig i Gävle tillsammans med Carina Aynsley för att planera nya spännande event.
Måndagen den 10 maj: Den här helgen har jag varit ledig för första gången på många år. Det känns konstigt men också som att jag kommer att göra om det. Visserligen ligger jag efter lite med manuset och admin men jag kommer snart ikapp. 
Fredagen den 7 maj:
Nu har Carina Aynsley och jag planerat event och skrivit i två dagar här i Stockholm. 
Onsdagen den 5 maj: Helgens event på Järvsöbaden Hotell blev så uppskattat att Carina Aynsley och jag ska träffas i Stockholm ett par dagar för att planera två event till. Skrivandet går fint och jag har fått ihop 29 000 ord, återstår ca 30 000. I dag ska jag också slutkolla mina nya författarbilder som damp ner i droppboxen i går. Spännande.
Lördagen den 1 maj: Första maj och första dagen på Carinas och mitt skrivretreat. Fjorton skrivsugna deltagare!
Fredagen den 30 april:
Åter till Järvsöbaden Hotell och skrivretreat med Carina Aynsley och skrivsugna deltagare.
Lördagen den 24 april:
Det snöar och blåser ute, men manuset tuffar på. I dag ska jag ta fram skrivövningar till ett event.
Torsdagen den 22 april:
Ögonen tar sig men det är fortfarande jobbigt att se. Behöver solglasögon nästan hela tiden och det svirrar i synfältet. Men bättre dag för dag.
Tisdagen den 20 april:
Opererade in nya linser i går. Första morgonen med nya ögon, det blänker svirrar och är förfärligt ljust, men jag kan redan läsa utan glasögon. 
Torsdagen den 15 april: Koncentrerat arbete med manus och planering inför event! Med Carina Aynsley.
Tisdagen den 13 april: befinner mig på Hotell Järvsöbaden med Carina Aynslay för att planera ett skrivretreat 1-2 maj. 
Torsdagen den 8 april:
Brrr -4 grader nu på morgonen men soligt. Skrivandet går finfint, min huvudkaraktär Effi börjar ta ordentlig form, nu återstår att hennes vänner och väninnor får sina särdrag.
Måndagen den 5 april: Snöstorm och kallt! Påsken har varit trevlig med god mat, gott sällskap och skrivande.
Långfredagen den 2 april:
Vår ute och påsk! Kan det bli bättre?
Tisdagen den 30 mars:
Mulet men ljuvligt ute. I dag ska jag lämna in bilen för reparationer efter att ha kört emot en betongpelare med kraft och mod. Sedan ska jag till fotografen och ta nya författarbilder. 
Fredag den 26 mars:
I dag blir det tennis, skriva och besök av gamla vänner!
Torsdagen den 25 mars: Nu har jag hittat formen för manuset! Skriver och skriver och det går finfint!
Söndagen den 21 mars:
Nu har vi bestämt att det blir skrivretreat på Järvsöbaden 1-2 maj. Carina Aynsley och jag åker dit och rekar i mitten av april. Det ser jag fram emot. Mitt mål att ha ett redigeringsfärdigt manus före den sista mars kommer inte att hålla. Det gör inget, bara det bli bra.
Onsdagen den 17 mars:
Skriver och planerar en liten weekendresa för att besöka vänner. Läsandet har fått ligga på hyllan eftersom jag inte hinner. Jag tror att jag aldrig har haft ett så rikt socialt liv som nu - mitt i Coronaeländet!
Måndagen den 15 mars:
Skriver, gör research och njuter av att våren är i annalkande!
Tisdagen den 9 mars: Skriver på manuset Att beställa en karl och har åstadkommit 15 000 ord av beräknade 70 000. Lyssnar på Puccini medans jag skriver - underbart!
Söndagen den 7 mars:
Oj, efter skrivarveckan med Carina Aynsley och avslutning på krogen behöver jag ta itu med allt som inte hunnits med. Städ, tvätt, admin. biltvätt och annat. 
Tisdagen den 2 mars:
I dag startar Carina Aynsleys och min skrivretreatvecka. Oj vad roligt det ska bli!
Fredagen den 26 februari:
Just nu är livet riktigt bra - det brukar vara så när skrivandet rullar på! Har just börjat lägga ut stycken ur mitt manus istället för bloggar om mig själv. Det ger mig möjligheten att ta ut svängarna i skrivandet. Jag är inte lika modig och vidlyftig som min karaktär Paulina - det här blir riktigt roligt.
Onsdagen den 24 februari:
Skriver så det glöder! Har avslutat bloggandet och ska gå över till att lägga ut bitar ur mitt pågående manus Att beställa en karl. Manuset handlar om en kvinna - inte olik mig, som bestämt sig för att hitta kärleken. Och ... nu har Thoras arv kommit tillbaka till näthandeln!
Lördagen den 20 februari:
Veckan har varit intressant! Thoras arv har sålt slut igen, jag har lärt mig göra spellistor på Spotify och bloggen har bytt etikett till följetong.
Måndagen den 15 februari: Oj! Thoras arv är slutsåld i näthandeln, igen! Du kan beställa den här av mig. Akademibokhandlen och JB Ugglan har också kvar några ex. Jag vet inte när den kommer tillbaka. 
Fredagen den 12 februari: Fortfarande gnistrande vinterväder! Jag skriver och kastar, skriver och kastar, skriver och kastar men jag vet att det kommer att bli bra, bara jag inte ger mig!
Måndagen den 8 februari:
Var på danskurs i går igen - så underbart roligt! Det blev mer salsa så nu ska jag ladda ner musik och öva, öva, öva tills den förb... Coronan har släppt taget om tillvaron.
Torsdagen den 4 februari:
I dag har jag skrivit klart morgondagens blogg, skottat snö och skickat iväg valentinkort.