Att beställa en karl, del 4, Bockfot och Vingar.

Ibland om nätterna vaknar jag. Sedan ligger jag där och mal på gamla oförrätter och ifrågasätter allt jag gör, tänker och känner.
Det är som att det sitter en liten rackare på var axel och argumenterar för sin sak. Mellan dem befinner sig jag och försöker medla, slå ifrån mig eller ta till mig av deras ibland svårsmälta synpunkter. Bockfot är den som ställer till det mest. Vingar, å andra sidan är för det mesta uppmuntrande. Diskussionerna kan vara både upprörande, uppfriskande och ibland riktigt underhållande – men det sista alternativet brukar jag inte inse förrän dagen efter. Häromnatten var frågan om jag verkligen var redo att dejta uppe på agendan.

  • – Spelar ingen roll det är ändå kört, du kommer inte att hitta någon karl som passar in på din skrattretande så kallade beställning av en karl. Någon som har så lite att bjuda på som du, får nöja sig med att jaga småkryp och ge fan i lejonen. Hur kan du tro att en högviltman ens tittar åt dig, sa Bockfot.

Beträffande den saken var Bockfot och jag överens. Jag begrundade också Bockfots ord högviltman, och fick erkänna att det var riktigt bra. Det var så drömmannen var beskriven i min beställning av en karl, som min väninna C uppmuntrat mig att göra. Samma beställning som jag talat in som affirmation i mobilen. För att inte glömma hur beställningen löd, dvs vad jag ville ha, lyssnade jag på den minst en gång om dagen.

  • – Självklart ska du ha krav och förväntningar på mannen i ditt liv. Vid din ålder är du ju tillräckligt erfaren för att veta hur illa det kan bli om du inte är bestämd med dina anspråk. Du vill väl inte råka ut för en grinig noshörning, kontrade Vingar.

Jag kunde inte ta till mig Vingars ord eftersom Bockfot hade tryckt på en känslig nerv. Varje gång jag lyssnade på min affirmation Att beställa en karl, vred det sig i magen av rädsla för att jag varit högmodig. Arma karl som skulle uppfylla allt det där! Och att jag av alla skulle kräva det! Dessutom visste jag inte om jag ens ville ha en karl. Det hela verkade alldeles för spännande för mig. Jag skulle klara mig alldeles utmärkt utan vare sig småkryp, lejon eller griniga noshörningar.

  • – Du vet att din kravlista bara är kärringskitsnack och du har skrivit den så på flit. Du är för feg för att träffa en riktigt karl, sa Bockfot.

Jag svalde.

  • – Det är knappt att jag törs fråga, men hur definierar du en riktig karl, undrade Vingar och vände sig mot Bockfot.

Bockfot fnös.

  • – En riktig karl åbäkar sig inte för ett fruntimmer, tvättar sig om han vill, knullar utan trams och skiter i erogena zoner, sa Bockfot.

När han uttalade orden erogena zoner, härmade han min röst och jag förstod att han tjyvlyssnat på min affirmation.

  • – Jag förstår att ditt sexliv är av slaget att du får betala för det, sa Vingar med en röst som näst intill knastrade.

Bockfot gav ifrån sig ett konstigt ljud och jag insåg att hela diskussionen höll på att spåra ur.

  • – Om vi inte ska hålla på hela natten är det dags att återvända till dagordningen! Vi skulle ju diskutera om jag är redo för att dejta eller inte, sa jag.

Vingar drog ett djupt andetag.

  • – Varför vänta? Du har uppnått en ålder då man inte behöver bry sig så mycket om konventioner som att du rent tekniskt faktiskt inte är skild än. Att hitta kärleken kan ta tid. Du kommer att behöva kyssa många grodor innan du hittar din prins, sa Vingar.
  • – Herregud! Grodor och prinsar, så utomordentligt tramsigt! Säg som det är, om hon ska få tag på någon måste hon kn…

Jag hann trycka in fingrarna i öronen innan han avslutade meningen. Försiktigt tog jag ut dem när jag trodde att han var färdig. Det var han inte, istället uppnådde han nya höjder i att använda könsrelaterade ord. Vingar verkade tack och lov oberörd och hade tagit fasta på Bockfots första ord.

  • – Det där första ordet skulle inte jag ta i min mun om jag vore du, sa Vingar till Bockfot och lät väldigt nöjd.
  • – Skit i det! Jag har umgåtts för mycket med er, sa Bockfot.

Eftersom Bockfots senare ord hade grävt sig in i medvetandet, lyssnade jag bara med ett halvt öra.

  • – Du är en vacker, vuxen och mogen kvinna. Dejta, ha roligt och lev livet sa Vingar som verkade ha snappat upp min sinnesstämning.

Vuxen och mogen köpte jag … Nästa tanke som sysselsatte mig var hur lite roligt det skulle vara att bli nobbad på en dejt.

  • – Hon är en fet gammal kärring och varenda människa vet ju att de får skaka dammet av trosorna när de tar dem av sig, sa Bockfot och lät om möjligt nöjdare än Vingar gjort nyss.

Jag ansträngde mig för att ignorera det sista epitetet. Nobbad, fet och gammal, kändes mer lockande i sammanhanget. Naturligtvis gick det inte, jag kunde ju ha missförstått. Det kunde ju handla om märket på trosorna.

  • – Dammet? frågade jag.

I samma stund jag ställde frågan förstod jag hur dumt det var.
Bockfot skrattade rått och gjorde en gest som redde ut samtliga frågetecken om vilket damm det handlade om.

  • – Sluta upp med det där struntpratet. För det första, sa Vingar och räckte upp en tumme i luften.

Bockfot fnös igen.

  • – Hon är trevlig och kan föra ett intelligent samtal, fortsatte hon.

Vingars tumme fick sällskap av pekfingret.

  • – För det andra är hon fint kurvig.
  • – Kurvig? Ha! sa Bockfot.

Jag släppte harmen och gladde mig åt hur mycket bättre kurvig lät än fet.

  • – Och förresten, du Bockfot är den sista som ska anklaga någon för att vara för gammal och fet! fortsatte Vingar och lyfte långfingret, som trots att det hade sällskap av tummen och pekfingret såg provocerande ut.
Jag förlorade mig i tankar på hur gammal Bockfot kunde vara.
  • – För det tredje, på tal om att åbäka sig, om jag inte minns fel var det du som spelade fiol hela natten på förra konferensen bara för att du skulle få till det med ”jag nämner inga namn”. Så vitt jag minns somnade du okopulerad under bordet med fiolen i ett amoröst grepp, fortsatte Vingar.

Först blev det tyst, sedan harklade han sig.

  • – Ha! sa Vingar.

Fortsättning nästa vecka ...

Kommentera gärna: